Sverige | svenska

Säkerhetsreläer

Säkerhetsbrytaren uppfyller kraven i EN 60947-5-1, EN 60204-1 och VDE 0113-1 och får användas för övervakning av följande säkerhetsfunktioner:

  • nödstoppsknappar
  • skyddsgrindar
  • ljusridåer
  • trampmattor
  • tvåhandsdon
  • tidsfördröjning

Brytare uppfyller följande säkerhetskrav:

  • Brytningen är redundant med inbyggd självövervakning.
  • Säkerhetsanordningen förblir aktiv även om en komponent slutar fungera.
  • I varje på-av-cykel i maskinen testas det automatiskt att säkerhetsanordningens reläer öppnas och stängs som de ska.
Säkerhetsreläerna/säkerhetsbrytarna PNOZ

Varför ses ett normalt elektromekaniskt relä som icke-säkert?

I ett normalt säkerhetsrelä används en trådspole och metallkontakternas mekaniska rörelse för in- och urkoppling av lasten. Efter upprepade kopplingscykler kan metallkontakterna smälta samman. Om detta har inträffat och operatören använder nödstoppsknappen skulle maskinen fortsätta att köra. Därmed skulle ett farligt tillstånd uppstå för operatören. Enligt många europeiska, amerikanska, nationella och internationella standarder och säkerhetsnormer är det därför förbjudet att använda ett enkelt relä eller en enkel kontaktor vid farliga maskiner.

Skydd

  • Livslängd: ca en miljon kopplingscykler
  • Vid 600–1 000 cykler per dag, 300 dagar per år = 180 000–300 000 cykler per år
  • Livslängd: 3–5 år
  • Därefter FARLIG SITUATION!

Som lösning på detta lanserade Pilz 1987 den första kompakta nödstoppsbrytaren PNOZ. Ur detta har en omfattande familj med brytare för övervakning av nödstopp, skyddsgrind, tvåhandsdon, ljusstråleskydd osv. utvecklats som växer hela tiden.

Definierade säkerhetsfunktioner

Säkerhetsreläer/säkerhetsbrytare identifierar fel i ingångskontakterna i säkerhetsbrytarens krets vid jordfel. Den säkra funktionen garanteras med särskilda interna brytarkretsar och reläteknik.

Säkerhetsbrytare utför definierade säkerhetsfunktioner: De ger t.ex. ett styrt och därmed säkert stopp av en rörelse, positionsövervakning av rörliga skydd samt avbrott av en stängningsrörelse vid ett ingrepp.

Säkerhetsbrytare idag och i framtiden

Säkerhetsbrytare förebygger risker: Vid fel och intrång i skyddsområdet inleder de en säker och tillförlitlig reaktion. Säkerhetsbrytare finns på nästan alla områden inom maskin- och anläggningsteknik, och främst där antalet säkerhetsfunktioner är överskådliga. Arbetet med att integrera diagnostikinformation i styrningskoncept och kompletta koncept pågår dock i tilltagande omfattning. Därmed kan man framöver hitta allt fler säkerhetsbrytare med kommunikationsgränssnitt i maskiner och anläggningar.

Krav på användare av säkerhetsreläer

Den tydliga konfigurationen och enkla hanteringen innebär att användningen av säkerhetsbrytare inte kräver någon särskild utbildning. I regel räcker grundkunskaper inom el och kunskap om gällande standarder för att kunna använda brytarna på bra sätt. Den kompakta konstruktionen, den höga tillförlitligheten och inte minst att säkerhetsbrytarna uppfyller samtliga standarder som krävs har bidragit till att de används i hög utsträckning. De har blivit en viktig del av alla maskiner och anläggningar där säkerhetsfunktioner används.

Säkerhetsreläernas funktioner

Sedan de första säkerhetsbrytarna utvecklades – egentligen endast för övervakning av nödstoppsfunktionen – har ett stort antal enheter skapats som förutom enkla övervakningsfunktioner även kan hantera mycket specifika uppgifter t.ex. övervakning av varvtal eller kontroller av spänningsfrihet på ett effektskydd. Enheterna har tagits fram på ett sådant sätt att de fungerar smidigt och problemfritt med de sensorer och ställdon som finns på marknaden. Idag finns det en säkerhetsbrytare för praktiskt taget alla krav som ställs. Med det stora antalet funktioner kan säkerhetsbrytare utföra nästan vilken säkerhetsfunktion som helst, som t.ex. övervakning av hela säkerhetskedjan, från sensorn via utvärderingslogiken till aktiveringen av ställdonet.

Skillnad mellan olika säkerhetsreläer

Idag skiljer sig säkerhetsbrytare primärt genom den tekniska konstruktionen: konventionella som baseras på kontaktpåverkad reläteknik med elektronisk utvärdering och kontaktpåverkade potentialfria utgångar till helt elektroniska enheter med halvledarutgångar.

Likheter och fördelar med olika säkerhetsreläer

Det grundläggande kravet återstår, att säkerhetsbrytare alltid måste vara konstruerade på ett sådant sätt att – vid korrekt inkoppling – varken ett fel i enheten eller ett externt fel som orsakats av sensorn eller ställdonet leder till förlust av säkerhetsfunktionen. Tekniska framsteg har drivit utvecklingen av elektroniska säkerhetsbrytare som ökar värdet betydligt för kunderna: Elektroniska enheter drabbas inte av slitage, klarar diagnostik och kan enkelt anslutas till vanliga bussystem för styrnings- och diagnosändamål.

3-kontaktorkombination

Den typiska konstruktionen av ett säkerhetsrelä med den första generationens reläteknik bygger på den konventionella 3-kontaktorkombinationen. Med den redundanta konstruktionen säkerställs det att fel vid inkopplingen inte kommer att leda till förlust av säkerhetsfunktionen. Två reläer (K1, K2) med tvångsförda kontakter tillhandahåller de säkra kopplingskontakterna. De båda ingångskretsarna CH1 och CH2 aktiverar varsitt av de båda interna reläerna. Kopplingen startas via startreläet K3. Ytterligare en övervakningskrets ligger mellan anslutningspunkterna Y1 och Y2 (återkopplingskrets). Denna anslutning används för kontroll och positionsövervakning av ställdon, som aktiveras eller stängs av via säkerhetskontakterna. Enheten är uppbyggd på ett sådant sätt att den upptäcker fel i ingångskretsen som till exempel ”sammansmältning” av en kontakt för nödstoppsknappen eller en av utgångsreläets säkerhetskontakter. Säkerhetsanordningen förhindrar att enheten kopplas in igen och därmed att relä K1 och K2 aktiveras.

Kontakta

Pilz Skandinavien K/S, dansk Filial
Smörhålevägen 3
434 42 Kungsbacka
Sweden

Telefon: +46 300 13990
E-post: pilz.se@pilz.dk

Teknisk support

Telefon: +46 300 13990 / +45 74436332
E-post: pilz@pilz.dk